Rött guld är vanligt och är en legering av guld och koppar som har en rödaktig färgton.
Ju lägre guldhalt desto rödare färg.
Kategorier: Färgat guld
Svart guld
Svart guld får man genom att oxidera en legering av guld och kobolt (75% guld och 25% kobolt) vid 700–950 °C.
Om man även blandar i krom får ytan en mörkt olivgrön nyans på grund av dikromtrioxidens gröna färg. Oxidytan skyddar också legeringen mot nötning.
Blått guld
Blått guld är en intermetallisk förening mellan guld och indium (AuIn2) och har en klar blå färg.
Den har samma nackdelar som lila guld och därför brukar man i stället använda en legering av guld och stål (75% guld, 24,4% järn och 0,6% nickel) som oxideras vid 450–600 °C för att få en blå ton.
Lila guld
Lila guld eller purpurguld är inte en legering, utan en intermetallisk förening mellan guld och aluminium med formeln AuAl2.
Lila guld har en kristallstruktur och kan splittras om det utsätts för våld. Lila guld brukar därför oftast inneslutas i en annan guldlegering på samma sätt som ädelstenar.
Vitt guld
Vitt guld får man om man blandar i nickel eller palladium.
Nickel är billigare och ger en svagt gulaktig ton, men på grund av risken för nickelallergi slutade man i Sverige att använda nickel i vitguld ungefär vid 1980.
Palladium är dyrare, ungefär hälften av priset av rent guld, och ger en mer gråaktig ton.
Smycken av vitt guld är oftast pläterade med rodium.
Grönt guld
Grönt guld innehåller ingen koppar utan bara guld och silver. Tydligast gulgrön färg får man vid ungefär 14 karat.
Gult guld
Om man använder mer silver än koppar får man guld med en färg som är något gulare än rent guld.
Detta guld kallas gult guld och är mycket vanligt.